Församlingens verksamhet och ekonomi

I media har Västanfors Västervåla församlings verksamhet och ekonomi nyligen varit föremål för granskning. Vi vill här förklara hur vi ser på saken.

Västanfors Västervåla församling arbetar utifrån ett diakonalt förhållningssätt. Verksamheten präglas av en kristen människosyn och utgår hela tiden från människors olika behov. Det är viktigt att vi som kyrka i denna församling kan finnas till hands för människor under hela livscykeln - ”från vaggan till graven”.

   Sedan lång tid tillbaka präglas vårt arbete av optimism och framtidstro. Anställda och förtroendevalda har under åren haft modet och viljan att pröva nya vägar. Ibland har detta då också skett på ”oplöjd mark” och i verksamhetsformer som inte har haft traditionell kyrklig prägel.
   Det finns en bred kompetens och en stark vilja hos både personal och förtroendevalda att våga pröva nya arbetssätt i det lokala kyrkliga arbetet, till nytta och glädje för de människor som önskar kyrkans stöd och bistånd i livets olika skiften.
   En mycket viktig uppgift för församlingen är att de avgifter som medlemmarna betalar (kyrkoavgiften från medlemmar respektive begravningsavgiften från samtliga folkbokförda i församlingen) skall förvaltas på ett bra och seriöst sätt. De förtroendevalda har till uppgift och ansvar att bestämma mål och inriktning för församlingens verksamhet. Frågan om hur de uppställda målen skall nås är sedan de anställdas uppgift att lösa.

  Vissa av församlingens verksamheter drivs i bolagsform, en driftsform som inte är främmande för Svenska kyrkan och som i flera avseenden ligger närmast till hands. Anledningen till detta arbetssätt är att den verksamhet som drivs med kyrkoavgiftspengar å ena sidan och den övriga verksamheten å andra sidan (tex begravningsbyråverksamhet och behandlingshem) då kan hållas isär rent ekonomiskt. Bolagsstrukturen innebär att vi får ”brandväggar” mellan olika verksamheter vad gäller ekonomiskt risktagande, samtidigt som det möjliggör för ägaren/församlingen att flytta verksamhetsöverskott till de verksamheter där nyttan av extraresurser blir störst.

 Ibland sprids uppfattningen att kyrkan är rik eller har mycket pengar. Vår församling har ingen pengakista utan vi lånar pengar i bank för att kunna utveckla nya verksamheter. För att kunna säkra framtida diakonal, kulturell och annan traditionell kyrklig verksamhet, liksom också förskola och skola, som inte är vinstdrivande så måste vi hitta nya intäktskällor. Församlingen växer ekonomiskt men är inte rik på pengar. Däremot rik på engagemang.

Läs mer här på hemsidan om
Hur används kyrkoavgiften?
Varför driver församlingen verksamhet i bolagsform?