Kontaktinformation
Kontakt
Västanfors Västervåla församling
Box 2012
737 02 Fagersta
Visa på karta

Tel: 0223-434 00
Fax: 0223-434 67

Skicka e-post till församlingen

Besöksadress: Lindgården,
Kyrkvägen 7

Öppettider expedition: Vardagar kl 8-12
och kl 13-16.

Lokalbokning Lindgården: tel 0223-434 07 epost

Brukskyrkans kafé:
Västmannavägen 10
Öppet vardagar kl 10-16. Tel: 0223-434 64

I en krissituation

 

Förtroendevalda
Personal
Evenemangskalender

Begravningsinstruktion för
Västanfors Västervåla församling

Antagen av Kyrkofullmäktige den 9 november 2010.
Uppdaterad den 9 februari 2015.

1 Begravningspastoral

Allmänt

Den 31 december 2013 hade Fagersta kommun 12 872 invånare. Medelåldern för kommunens in­vånare ligger relativt högt: ca 3 300 personer är mellan 45-64 år, ca 3 000 personer över 65 år och ca 3 700 personer under 24 år. Kommunen och församlingens gränser sammanfaller. I församlingen finns tre kyrkor och ett gravkapell. Församlingen har tre begravningsplatser, dels två begravningsplatser runt Västanfors respektive Västervåla kyrka, dels en begravningsplats runt gravkapellet. Vi genomför ca 150 begravnings­gudstjänster per år med fler än 4000 deltagare. Det finns fem personer anställda på kyrko­gården förutom säsongsanställda. Arbetet leds av en kyrkogårdschef som är direkt underställd kyrkoherden.

Syftet med det arbete som församlingen utför i samband med död och begravning är att använda oss av vår erfarenhet och kompetens för att hjälpa människor igenom förlusten av nära och kära på ett respektfyllt och lyhört sätt.

Tillgänglighet
Så fort meddelandet om ett dödsfall kommer till församlingsexpeditionen, meddelas den präst som har jour den begravningsdag som önskas.  Prästen hör sedan av sig i god tid till de anhöriga. Då vi har en församlingsexpedition som har öppet varje dag mellan 08.00 och 16.00, blir vår tillgänglighet jämförelsevis stor.  När de anhöriga så önskar (vilket oftast är fallet) gör prästen ett hembesök då begravningsgudstjänsten planeras. Det vanligaste är att prästen sedan talar med musikern om de anhörigas önskemål. Vid behov finns naturligtvis möjlighet att tala direkt med en kyrkomusiker.

Vid vissa dödsfall kan de anhöriga ha behov av visning. Där finns både präst och repre­sentant från begravningsbyrån med. Vid dessa tillfällen finns det ofta behov av att man träffas fler gånger för samtal. Vår erfarenhet är att själva planeringen av begravnings­gudstjänsten har en stor själavårdande betydelse. Vid svårare dödsfall är prästen noga med att vara extra tillgänglig för de anhöriga. Vid dödsfall som kräver stor personell insats finns det dessutom möjlighet att förstärka stödet med hjälp av en diakon. Prästen är tillgänglig för att vara med på minnesstunden efter begravningen. Oftast önskar de anhöriga detta. Om de anhöriga så önskar är prästen dessutom med vid urnned­sättningen. Denna möjlighet informerar prästen om vid samtalet innan begravningen eller vid minnesstunden.

Vi har under många år erbjudit möjligheten för närstående att få stöd i sin sorg av en sorgegrupp. Inbjudan till sorgegrupper sker genom att vi sänder ut ett brev till när­stående i församlingen som mist någon under det senaste halvåret. Detta sker i början av varje termin. Sorgegrupperna träffas sedan under ett halvår, med slut efter jul respektive en bit in på sommaren. När behov finns erbjuder vi även sorgegrupper på kvällstid. Sorgegruppen är bemannad med både präst och diakon.

Gudstjänsten
Vi uppfattar begravningar som centrala och viktiga gudstjänster. Begravnings­guds­tjänsten planeras allt oftare i samarbete med de närmaste, och betraktas alltmer av dessa som en tjänst som man beställer, där präster och musiker är kompetenta tjänste­män som förväntas utföra vad som efterfrågas. Detta ser vi inte bara som en ound­vikligt, utan på många sätt också en positiv utveckling. Människors engagemang leder ofta till en kvalitetshöjning av gudstjänsten i fråga. Denna interaktion med de anhöriga kräver både lyhördhet och tydlighet från vår sida. Vi tar önskemålen på allvar men an­vänder vår erfarenhet och samlade kompetens om vad som fungerar i praktiken för att hålla en hög kvalitet.

Gudstjänsten utformas med stor respekt för de anhörigas och den avlidnes önskemål. Dessa önskemål handlar ofta om musik. Vi strävar efter att ha så mycket levande musik som möjligt, men är det viktigt för de anhöriga att få lyssna till en specifik inspelning, så ger vi själklart utrymme för detta. Våra musiker lägger ner ett stort arbete på att gå de anhörigas önskemål till mötes, om det så gäller att boka solister, öva in ett svårt stycke eller sätta ihop ett rockband.

Om anhöriga till någon som inte varit tillhörig ändå önskar en begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning, och dessa anhöriga gör bedömningen att den avlidne inte skulle ha haft något emot det, så väljer vi att respektera de anhörigas bedömning. Dessa åläggs då en kostnad.

Prästen ska inte bara fungera som tjänsteman, utan också som någon att luta sig emot, både under gudstjänsten och under förberedelserna. Det är viktigt att vara lyhörd också för de tillfällen då de anhöriga inte orkar välja, utan har ett behov av att vila i en tradition som bär.

Svenska kyrkans begravningsgudstjänst vill, utan att ge avkall på den kristna/bibliska realismen, vara så öppen att den kan uppfattas som ett svar även på vaga religiösa för­väntningar, så mänsklig och varm att den kan upplevas som en medmänsklig tröst, så ljus att den inte gör sorgen svartare och tyngre att bära. 
(Begravningen - ett brev från Svenska kyrkans biskopar, 2006)

Anhöriga till en avliden som vid dödsfallet var medlem i Svenska kyrkan bjuds alltid in till tacksägelse. Denna sker i Brukskyrkan i samband med den av våra gudstjänster, där det alltid serveras kyrkkaffe efteråt. I samband med tack­sägelsen och själaringningen, tänds ett dopljus för de som avlidit i församlingen under den senaste 14 dagars-perioden. Detta dopljus får de anhöriga med sig hem.

Vi bjuder också in till minnesgudstjänst med ljuständning under Allhelgonahelgen. Under eftermiddagen, då många besöker sina gravar, är både gravkapellet och försam­lingshemmet öppet. I församlingshemmet finns möjlighet att dricka kaffe och tala med en diakon. I gravkapellet finns det möjlighet att tända ljus och lyssna till musik eller dikter och sitta ner en stund för enskild andakt.  

Samverkan
Det finns möjlighet att nå en präst även under helgen. Man ringer då församlings­expeditionen, där en telefonsvarare berättar hur man kan nå den präst som är i tjänst. Det finns på så sätt möjlighet även för till exempel vårdhemmen att nå en präst för utläsning. Detta sker då behov uppstår.

När det är en ung människa som avlidit kan det vara viktigt att samarbeta med skola eller förskola. Vid dessa tillfällen kan vi ha minnestund på skolan och finnas med som stöd både för elever, lärare och övrig personal. Det är oftast naturligt att det är ung­domspräst eller barnpräst som håller i en sådan kontakt.

Vi har inom församlingen en sjukhuskyrka, där en av församlingens präster och en diakon, med huvuddelen av sin tjänst i församlingen, arbetar. Via denna är vi kopplade till landstingets kris och katastrofgrupp (PKL).

Kommunikationsplan
Vi informerar både på hemsidan och med hjälp av en broschyr med namnet: ”När någon dör… Råd vid dödsfall från Västanfors-Västervåla församling”.  Här finns enkla råd om hur man konkret går tillväga när någon har dött, vad församlingen kan hjälpa till med, samt en genomgång av de gravsättningsalternativ vi har att erbjuda.  Broschyren finns tillgänglig i våra kyrkor och i sjukhuskyrkans lokaler. Den sänds även ut till alla som anmält ett dödsfall till församlingsexpeditionen.  

Uppföljning
Församlingen planerar en årlig genomgång av begravningspastoralen.

Avslutning
Vi är stolta och glada över kvaliteten på det arbete som bedrivs i försam­lingen. Tack vare en god samsyn och ett väl fungerande samarbete mellan alla olika aktörer är det lätt att göra ett bra jobb, också i svåra situationer.
 

2 Kyrkans Begravningsbyrå

Allmänt
Församlingens relation med begravningsbyråbranschen är god. Församlingen äger dessutom Kyrkans Begravningsbyrå, vilket underlättar ett nära samarbete för de när­ståendes bästa.

Begravningsbyrån hjälper till med allt som rör dödsfall och begravningar. Här kan man få all hjälp på samma ställe; en präst eller diakon kan snabbt komma i kontakt med an­höriga om de själva vill det. Här finns också jurister för alla typer av juridiska frågor. Man kan också komma i kontakt med husmor i församlingshemmet för att diskutera förtäring vid minnesstunder.

Vi försöker medvetet hålla ned priserna på våra tjänster samtidigt som vi betonar hög kvalité och god etik. Vi gör gärna besök i hemmet.

Kyrkans Begravningsbyrå är öppen för alla, även för den som inte är medlem i Svenska kyrkan.
Vi arrangerar även borgerliga begravningar och begravningar i annan kyrklig ordning men har inte egen personal för att leda sådana ceremonier.

Utbildningsplan
Vår begravningsbyrå har handledning och årliga utbildningsdagar. Vi för dessutom ständiga samtal kring arbetets nya utmaningar, i en löpande utvärdering och kollegial handledning.

 

3 Rutiner vid gravgrävning, gravsättning och återfyllning

Allmänt

  • Gravboken finns registrerad på datorn via Agrandos GRAV.
  • Kyrkogårdschef/kanslist visar alltid anhöriga gravplats.
  • Anhöriga väljer vilken gravplats de vill ha samt hur många kistor som skall kunna grav­sättas i graven (max 3 st.).
  • En kistgravplats är 1,25 m bred och 2,50 m lång.
  • Gravgrävning sker alltid med grävmaskin.
  • Om den utsedda gravplatsen skall ha plats för 3 st. kistor, gravsätts den första på 2,5 m djup,
    nästa på 2,0 m djup samt den sista på 1,5 m djup.
  • Gravplatserna är märkta med rostfria brickor med gravnumret instansat.

Grävning

  • Vid gravgrävning är ensamarbete förbjudet.
  • Personalen som utför jobbet har mångårig erfarenhet av gravgrävning.
  • Innan grävning påbörjas kontrolleras arbetsordern så att det är rätt grav samt antalet kistor som graven skall grävas för.
  • Grävningen utförs med grävmaskin samt hjullastare med kärra.
  • Jordmassorna fraktas alltid bort.
  • Graven grävs vanligtvis dagen före gravsättning.
  • Vid rasrisk används rasskydd från Orax.
  • Monteringen sker alltid av minst 2 personer.
  • Innan fallskydd läggs över graven, kontrolleras en sista gång att djupet är rätt.
  • I god tid före gravsättning kontrolleras att inget ras förekommit eller om graven behöver pumpas på vatten.
  • Därefter kläs graven med Orax gravmattor, samt gångplank läggs ut runtom.
  • Vid tjäle i backen tinas graven upp med elvärmetråg.

Gravsättning

  • Oavsett om avsked sker i kyrka/kapell eller vid gravplats, medverkar 6 st. bärare.
  • Obligatorisk klädsel för dessa är svart kostym, vit skjorta och svart slips.
  • Kistan förs fram till graven på en katafalkvagn.
  • Sänkning av kistan i graven sker med kistsänkare.

Återfyllning

  • När anhöriga tagit farväl och lämnat gravplatsen påbörjas direkt arbetet med återfyllnad.
  • Kistan sänks ned i graven av kyrkogårdspersonal.
  • Om rasskydd har använts, demonteras detta.
  • Graven återfylls med sand.
  • 1:a lagret fylls igen med spade och packas runt om kistan.
  • Sedan fyller man igen graven med hjullastare + skopa.
  • När återfyllnad är klar, läggs anhörigas blommor ut på gravplatsen.
  • Graven markeras med ett kors, (med namn och årtal) innan gravsten kommit på plats.
     

4 Rutiner vid urn/askgravgrävning, gravsättning och återfyllning

Allmänt

  • Kyrkogårdschef/kanslist visar alltid anhöriga gravplats.
  • Anhöriga väljer vilken gravplats de vill ha.
  • På urngravplatsen kan man gravsätta 9 st urnor och på askgravplatsen gravsätts 6 st askor.
  • En urn/askgravplats är 1,0 m bred och 1,0 m lång
  • Urngraven grävs på 70 cm djup och askgraven grävs på 40 cm djup.

Grävning

  • Innan grävningen påbörjas kontrolleras arbetsordern att det är rätt grav samt att placer­ingen av urnan/askan är rätt.
  • Graven grävs alltid för hand med slungspade.
  • Graven grävs alltid samma dag som gravsättningen.
  • Vid tjäle i backen tinas graven upp med värmetråg.

Gravsättning

  • Vid urn/askgravsättningen medverkar antingen präst eller vaktmästare, eller så sköter an­höriga det själva.
  • Sänkning av urnan i graven sker med ett sänkband.
  • Vid askgravsättning används församlingens spridningsurna.

Återfyllning

  • När anhöriga tagit farväl och lämnat gravplatsen, fylls graven igen.
  • Graven återfylls med jorden man grävt upp den med.
  • Graven markeras med ett kors(med namn och årtal) innan gravstenen kommit på plats. 
     

5 Etiska regler för Västanfors krematorium

Allmänt

Personal som arbetar inom begravningsverksamheten arbetar alltid med värdighet, omtanke och utifrån etiska värderingar. Arbetsledaren informerar nyanställda om de etiska reglerna och håller dem aktuella genom att diskutera dessa vid personalmöten minst en gång/år.

Krematoriepersonalens kompetens
Krematoriepersonalen är väl förtrogen med arbetet och har en lämplig och relevant utbildning inom såväl det tekniska som det humanistiska området. Ingen arbetar ensam förrän man genomgått en ordentlig utbildning för krematoriearbetet. Personalen har dessutom all den ut­bildning som behövs för anläggningen i Västanfors.

Respektfull och värdig kremering
Kremering och askberedning genomförs alltid på ett värdigt och respektfullt sätt och i en miljö som är öppen för både anhöriga och för besökare vid studiebesök.

Identifiering och hantering av avlidna  
Stoftet är alltid kistlagt när det överlämnas till huvudmannen. Stoftet/kistan hanteras med värdighet och så som religion eller tradition kräver. Säkra rutiner finns för att garantera identifiering av den avlidne vid huvudmannens övertagande av stoftet och den fortsatta hanteringen genom hela kremationsprocessen, förvaringen av askan och till gravsättningen. Identitetsbrickan tas alltid bort vid gravsättning i minneslund.

Kremering av stoft
Endast stoftet efter en person som avlidit eller är dödfött enligt begravningslagen 2 kap 3 §, får kremeras vid krematoriet. Alltså får inte humanbiologiskt avfall eller husdjur kremeras här. Vid krematoriet förs kremationsjournal i enlighet med begravningsförordningen.

Separata kremeringar
Varje kremation utförs separat för att tillförsäkra att ingen sammanblandning eller förväxling av aska kan ske.

Material vid kremering
Kistor och askurnor följer de rekommendationer som lämnats av Samrådsgruppen Begrav­ningsbranschen  Träindustrin (SBT). Det är också viktigt att verka för att föremål som kan inne­bära risk för explosion eller skador på krematorieugnen eller miljön, inte läggs i kistan. Därför ska anhöriga, begravningspersonal med flera, informeras om de risker som följer om tex glasflaskor, batterier eller leksaker läggs i kistan.

Hantering av rester efter kremering 
I enlighet med begravningslagen ska sådana delar av stoftet inklusive små metalldelar som inte har förbränts vid kremeringen tillföras askurnan. Inte i något fall lämnas rester av tandguld ut till anhöriga. Inte ens om den avlidne uttryckligen sagt att tandguldet ska tillfalla de anhöriga. Det grävs istället ner tillsammans med askan. De metalldelar som inte tillförs i urnan, förvaras på krematoriet på ett betryggande sätt. Inlåst. Vid lämpligt tillfälle, grävs de ner på kyrkogården antingen i samband med att ny kistgrav grävs, eller på en speciell plats på kyrkogården. Ned­grävningen sker på normalt förekommande djup.

Förvaring av aska/urna 
Askan/urnan förvaras på ett betryggande och värdigt sätt, i larmade lokaler, i avvaktan på grav­sättning.

Utlämnande av aska/urna från krematoriet 
Utlämnande av aska/urna sker under värdiga former och i en värdig miljö. Den som hämtar askan/urnan, identifierar sig och kvitterar uthämtningen. Handlingar uppvisas som visar var askan/urnan ska gravsättas:

-ska askan spridas i naturen, måste Länsstyrelsens beslut visas upp

-ska askan/urnan gravsättas hos annan huvudman, kontaktar krematoriet denne för att

informera om att askan/urnan kommer att lämnas ut och för att förvissa sig om att det är planerat för en gravsättning, eller

-ska askan/urnan föras ut ur landet, ska utförselhandlingar visas upp.

Skatteverket kan meddela tillfälligt förbud mot gravsättning om medling pågår i tvist mellan an­höriga, om var gravsättning ska äga rum.

Relaterade artiklar